Så här mäter du inomhusluftkvaliteten i dina byggnader: sensorer, parametrar och gränsvärden

Beräknad lästid:
7
minuter
David Balcells

För att mäta inomhusluftkvaliteten (IAQ) på ditt kontor eller i din byggnad ska du installera sensorer som kontinuerligt övervakarkoldioxid (CO₂), temperatur, relativ luftfuktighet, flyktiga organiska föreningar (VOC) och partiklar (PM2,5 och PM10). Placera dem i rum där människor vistas och jämför mätresultaten med en erkänd referens, till exempel EN 16798-1 eller dina nationella ventilationsföreskrifter. Det är den praktiska beskrivningen. Men det verkliga värdet ligger i vad du gör med dessa data: att justera ventilationen, larma underhållspersonalen och balansera luftkvaliteten mot energianvändningen.

Denna artikel sammanfattar vilka parametrar som ska mätas, vilka gränsvärden som gäller i Europa, hur man väljer ut och placerar sensorer samt hur anläggnings- och energichefer använder uppgifterna i praktiken.

Vad är inomhusluftkvalitet och vilka faktorer påverkar den?

Inomhusluftkvalitet beskriver hur ren och hälsosam luften inne i en byggnad är för de människor som vistas där. Den beror på föroreningar som genereras inomhus (människor, material, rengöringsmedel, utrustning), föroreningar som kommer in från utsidan och hur väl byggnaden ventileras.

IAQ jämfört med inomhusmiljökvalitet (IEQ)

IAQ är en del av ett bredare begrepp, inomhusmiljökvalitet (IEQ). EPBD (EU) 2024/1275 definierar IEQ som resultatet av en bedömning av de förhållanden inuti en byggnad som påverkar de boendes hälsa och välbefinnande, baserat på parametrar såsom temperatur, luftfuktighet, ventilationshastighet och förekomsten av föroreningar. IEQ omfattar även belysning och akustik. IAQ fokuserar på luften i sig.

Vilka parametrar bör du mäta?

De flesta icke-bostadsbyggnader börjar med fem grundläggande parametrar. Lägg till ytterligare parametrar beroende på byggnadens användning och kända risker.

ParameterVad den visarVanliga källor
CO2Hur väl ett rum är ventilerat i förhållande till antalet personerMänniskor som andas
TemperaturTermisk komfort, VVS-systemets prestandaVVS, solvärme, närvaro
Relativ luftfuktighetKomfort, risk för mögel eller torr luftKlimat, ventilation, närvaro
VOC (rapporteras ofta som TVOC)Kemiska utsläppFärger, möbler, golvbeläggningar, rengöringsmedel
PM2,5 och PM10Fina och grova partiklarTrafik utomhus, skrivare, matlagning, byggarbete

Andra parametrar som kan vara relevanta i vissa sammanhang är radon (i områden med radonbenägen mark), formaldehyd, kolmonoxid, buller och ljusnivåer.

Varför mäta inomhusluftkvaliteten i dina byggnader för hälsa och prestanda

Enligt EU-kommissionentillbringar vi i genomsnitt 90 % av vår tid inomhus. Kvaliteten på den luft vi andas påverkar olika aspekter:

Användarnas hälsa och kognitiva prestationsförmåga. Dåligt ventilerade rum och höga halter av föroreningar är kopplade till huvudvärk, trötthet, irritation i ögon och luftvägar samt ökad frånvaro.

Energiförbrukning. Det är inte enkelt att hitta rätt balans mellan ventilation och energianvändning. Det krävs energi för att kyla eller värma luften inomhus, men det är nödvändigt för att må bra. Genom att mäta inomhusluftkvaliteten kan man ventilera när det behövs, istället för att förlita sig på uppskattningar.

Vad säger lagstiftningen om luftkvaliteten i offentliga byggnader?

Inomhusluftkvaliteten reglerades tidigare av varje lands egna bestämmelser, men i 2024 års revidering av EPBD infördes bestämmelser om inomhusluftkvalitet för att säkerställa ”adekvata kvalitetsnormer för inomhusluften”.

Även om EPBD inte föreskriver mätning av inomhusluftkvaliteten i alla byggnader – vilket skulle vara svårt att övervaka – måste nya byggnader med nollenergistatus installera mätare, och befintliga byggnader måste installera dem i samband med renovering.

Slutligen kommer byggnadsautomations- och styrsystem, enligt vad som anges i EPBD, att krävas för att övervaka data om inomhusluftkvaliteten, utöver energiförbrukningen.

Vad är en lämplig CO2-halt på ett kontor?

För de flesta kontor i Europa är det ett rimligt driftsmål att hållaCO₂-halten under cirka 1 000 till 1 200 ppm när rummen är bemannade. En nivå under 800 ppm tyder i allmänhet på god ventilation. Dessa siffror utgår från en utomhusnivå på cirka 400 ppm.

Tre saker är viktiga när du sätter upp ditt eget mål:

  • I många standarder anges gränsvärden som en skillnad jämfört medCO₂-halten utomhus, inte som ett absolut värde. EN 16798-1 kategori II (800 ppm över utomhusnivån) motsvarar i praktiken cirka 1 200 ppm.
  • De nationella reglerna varierar. Spaniens RITE (500 ppm över utomhusnivån för kontor) är strängare än Tysklands ASR A3.6 (1 000 ppm absolut).
  • Titta på mönstren, inte på enstaka mätvärden. Kontinuerliga nivåer under tider då människor vistas i lokalen säger mer än en kort topp i slutet av ett möte.

Vilka sensorer och vilken teknik krävs för att övervaka inomhusluftkvaliteten?

Valet av hårdvara för att övervaka inomhusluftkvaliteten är viktigt, eftersom det finns ett växande utbud på marknaden och inte alla alternativ nödvändigtvis uppfyller dina behov. Det viktigaste är att sensorerna i fråga kommunicerar via ett öppet protokoll så att du kan visualisera och analysera dina data på vilken plattform som helst, till exempel Spacewell. Här är en lista över de funktioner som kommer att påverka ditt val:

  • Kommunikation: Trådbunden kommunikation (Modbus, LonWorks, BACnet m.fl.) eller trådlös kommunikation (WiFi, Sigfox, LoRa, Zigbee m.fl.).
  • Strömförsörjning: Sensorer som drivs med alkaliska batterier, uppladdningsbara batterier, vanliga batterier eller el.
  • Display: Sensorer med display (användarna kan se parametrarna direkt på sensorn) eller sensorer utan display (endast personer med åtkomst till visningsprogramvaran kan se data). Vissa sensorer kan även ha vissa kvalitativa indikatorer i form av färgade lysdioder.
  • Variabler som ska mätas: Hittills har det varit vanligast att hitta sensorer på marknaden som mäter temperatur, luftfuktighet och koldioxid. Som nämnts ovan är även andra parametrar avgörande för att säkerställa god luftkvalitet, till exempel partiklar eller flyktiga organiska föreningar.

Beroende på vilka egenskaper som väljs för ditt projekt kan kostnaden för hårdvaran och installationskostnaden variera kraftigt. När det gäller hårdvaran är det framför allt antalet variabler som ska mätas som har störst inverkan på priset. I grund och botten gäller att ju fler variabler, desto dyrare blir sensorn, medan de faktorer som har störst inverkan på installationskostnaden är kommunikationsprotokollet för den installerade hårdvaran och dess strömförsörjning.

Du kan visa data om temperatur, luftfuktighet, CO₂, PM2,5, PM10 och TVOC. Det är ett mycket lättanvänt verktyg: du behöver bara välja de enheter du vill analysera, tidsperioden för datavisualiseringen och, om det behövs, lägga till ett tidsfilter, till exempel kontorets arbetstider, och sedan klicka.

Fem sätt att använda data om inomhusluftkvaliteten

1. Kontrollera om rummen är tillräckligt väl ventilerade.
JämförCO2-värden mellan våningar och rum under arbetstid. Ett mötesrum som regelbundet överskrider tröskelvärdet medan andra rum har låga värden tyder på ett ventilations- eller beläggningsproblem i just det utrymmet. Genom att kombineraCO2-värden med temperatur och luftfuktighet kan man se om människor både är säkra och har det bekvämt.

2. Meddela rätt personer när tröskelvärdena överskrids.
Ställ in varningar endast för tider då lokalen är i bruk, till exempel måndag till fredag kl. 07.00–19.00. När ett rum överskrider tröskelvärdet ska anläggnings- eller underhållschefen underrättas. Ännu bättre är det att automatiskt skapa ett arbetsorder i underhållsprogrammet, så att problemet följs upp tills det är åtgärdat.

3. Hitta en balans mellan luftkvalitet och energiförbrukning.
Kombinera data om inomhusluftkvalitet (IAQ) med uppgifter om energiförbrukning och närvaro. På så sätt kan du se vilka luftbehandlingsaggregat som är mest effektiva, upptäcka enheter som tappar i effektivitet och identifiera utrymmen som ventileras på full effekt trots att de står tomma. Det är här som övervakningen av inomhusluftkvaliteten bidrar till energibesparingar istället för att motverka dem.

4. Felsök specifika problem.
Lokala sensorer hjälper dig att hitta orsaken till ett problem. En plötslig ökning av VOC-halter efter att nya möbler eller golv har installerats i ett mötesrum visar att rummet behöver extra ventilation tills utsläppen minskar. Klagomål på obehag i ett litet rum som blir för varmt kan bekräftas och åtgärdas genom justering av värme-, ventilations- och luftkonditioneringssystemet.

5. Dela information om luftkvaliteten med de som vistas i lokalerna.
Visa aktuella värden där människor kan se dem: färgade LED-lampor i mötesrum, en skärm vid ingången eller via arbetsplatsappen. Öppenhet skapar förtroende och gör det möjligt för människor att välja utrymmen där de trivs.

Spacewell kan du övervaka och kontrollera inomhusluftkvaliteten i dina kontor och byggnader. Data om inomhusluftkvaliteten kan integreras i planritningar som visar beläggningen, varningar kan ställas in när nivåerna överskrider tröskelvärdena, och medarbetarna kan välja vilka utrymmen de vill boka med hänsyn till inomhusluftkvaliteten.

Prenumerera på vårt nyhetsbrev

Alla våra nyheter direkt till dig.

Kundsupport

Vi finns här för att hjälpa dig. Hitta svaren du behöver.

Relaterat innehåll