Även under det att Spacewell är inriktat på att hantera utmaningarna med covid-19 fortsätter företaget att planera för framtiden. Vår ledstjärna har varit att strukturera vår vision runt kraven och behoven hos våra viktigaste intressenter: byggnadsansvariga, användare och tjänsteleverantörer. Vi tror att den teknik som lyckas i längden är den som ger verkliga fördelar och skapar utveckling och framsteg. När det gäller byggnadsmiljön kommer resultatet att bli en värld där byggnader blir mer autonoma och samtidigt mer inriktade på användarens upplevelse.
Ett övergripande perspektiv
På den mest allmänna nivån har kraven på affärsfastigheter kommit att handla allt mindre om en snävt nyttoinriktad vision av en plats att göra affärer på. Kontorens utformning förstärker de sociala och kreativa aspekterna av arbetsplatsen samtidigt som den gör det möjligt att koncentrera sig och fokusera. I varierande grad har byggnader också uppfyllt mål om hållbarhet, från energieffektivitet till minimering av koldioxidavtryck, och de konkreta ekonomiska vinsterna med dessa förbättringar kommer att fortsätta att påverka dessa trender i framtiden.
Utöver denna allmänna trend har dock pandemin möjliggjort en bredare definition av arbetsplatsen, åtminstone bland personer i kontors- och kunskapsyrken. I stället för att helt enkelt definieras som företagets kontor kommer arbetsplatsen att finnas där de anställda finns – oavsett om de är på huvudkontoret, besöker en kund eller loggar in hemifrån eller från det lokala kaféet. De snabba framstegen inom tekniken för distansarbete håller på att skapa nya möjligheter för produktiv och givande sysselsättning, med en ny flexibilitet för olika arbetssätt och arbetsplatser.
Intressenternas behov
Dessa större trender innebär nya utmaningar för byggnadsansvariga, som behöver definiera nya sätt att hantera information och styra tjänster. En lösning är att använda hela system med smarta byggnader eller till och med smarta städer för att ge människor tillgång till tjänster medan de rör sig mellan olika ”kontorsmiljöer”. Uppkopplingen kommer att skapa nya marknadsplatser som tillgodoser användarnas behov, med bättre anslutna och användarvänliga utrymmen som inbegriper fler användare och anställda. Denna förändring kommer att kräva en standardisering av behandlingen och utbytet av data samt nya sätt att förhålla sig till delning av information mellan olika utrymmen i kontorets ekosystem. Med exponentiella ökningar av den information som behöver behandlas kommer en stor del av detta system att hanteras av autonoma byggnadssystem som kan behandla och hantera information utan mänsklig inblandning (men alltid under mänsklig övervakning). Detta kommer att gälla i ännu högre grad då data samlas i olika källor och centraliseras i en enda digital tvilling som återspeglar den verkliga världens komplexitet och skapar förutsättningar för en mer anpassad byggnadsupplevelse.
En sådan värld kommer att ge användarna nya möjligheter i deras val av arbetsplats. För att kunna marknadsföras gentemot slutanvändare och hyresgäster (och därmed skapa värden för investerare och ägare) kommer byggnader alltmer att möjliggöra personanpassning av tjänster, via allt från förslag till rumsbokningar till anpassning av belysningen och styrning av temperaturen. Byggnader kan byggas runt ”personligheter” eller länkas till personliga assistenter kopplade till användares mobila teknik, och erbjuda en inbjudande och produktiv plats för olika typer av användarbehov.
Tjänsteleverantörer kommer för sin del att kunna dra nytta av framstegen inom byggnadssystem, IoT och mobilappar för att hantera fler och fler funktioner från fjärrdriftcentraler. Denna övergång till fjärrhantering kommer att gå hand i hand med bättre tjänsteleverans för slutanvändarna eftersom sensorer och användaråterkoppling resulterar i mer responsiv leverans av tjänster. Fastighetsägare kommer också att få fördelar eftersom enklare samordning och centralisering av information kan förlänga hyrestider genom ökning av byggnaders värde.
Bortom användarna
Den sista spännande utvecklingen går bortom de nuvarande intressenterna för att förutse de framtida husanvändarnas behov. Genom användning av olika dataflöden i ekosystemet kommer det att bli möjligt att utforma nya byggnader för att hantera flaskhalsar, behov eller preferenser som visar sig som potentiella problem i nuvarande konstruktioner. Med hjälp av simuleringar som möjliggörs av stora mängder data från digitala tvillingar kan konstruktörerna utvärdera de framtida effekterna av sina val, och de byggnadsansvariga kan i de operativa faserna enklare testa olika scenarion för att sänka kostnader och minska störningar. Skapandet av smarta livscykelfunktioner kommer därför att leda till en god cirkel av alltmer responsiv och användarinriktad byggnadsdesign. Även om många av oss ännu inte kan återvända till våra kontor kommer framtidens smarta byggnader att vara platser vi alla vill gå till.
